Låt mobilen vara!

Jag har i mitt jobb som lärare stött på både barn, föräldrar och vuxna i största allmänhet, som har svårt att låta mobilen vara. Själv har jag också fått sanera mitt liv från sociala medier. Jag började förstå att jag bara blev stressad av att hinna se alla andras uppdateringar och också hinna med att producera eget material. Framförallt blev jag stressad över att mitt liv består mer av överfulla tvättkorgar än en välrensad rabatt…

Diskussionerna hemma med mina barn rör samma sak. Låt mobilen vara! Jag tror (och hoppas, hoppas, hoppas…) att mina ungar har förstått att deras mående inte hänger på likes på telefon/padda från andra personer. Vissa som de knappt känner och aldrig har träffat IRL (=i riktiga livet). Jag tar gärna diskussionen i klassrummet med dagens barn och ungdomar och är tacksam för att Norberg ligger långt framme med sitt mobilförbud i klassrummet. Det är inte en slump att vi fastnar vid skärmen, vilket en artikel i DN visar.

Vuxna också

Det jag tycker är anmärkningsvärt är att även föräldrar (ibland även kollegor) har svårt att låta mobilen vara under möten och dylikt. Det är inte okej! Följdtanken blir naturligtvis att om barn och ungdomar inte lär sig att lägga mobilen ifrån sig hemma – så måste vi lära dem i skolan.

Att vara ständigt tillgänglig och ständigt uppkopplad hjälper ingen att hålla fokus – sorry – men det är en myt. Jag kan också tänka mig arbetsplatser med mobilfria möten. Det är helt okej att ha med mobilen om du väntar viktigt samtal från läkare eller annat – men de flesta av oss kan styra sådana samtal till när vi är tillgängliga.

Nej – jag står verkligen bakom mobilförbud i skolan. Till alla andra – låt mobilen vara!//Liane