Liberalernas landsmöte 2021 – förslag från Norberg
Söndag 31 oktober 2021
Liberalerna Norberg försöker förändra, inte bara i Norberg, utan även Liberalernas rikspolitik. I år är det landsmöte, Liberalernas högsta beslutande organ. Här kommer våra landsmötesmotioner:
B112 Engelska som nybörjarspråk, även i grundskolan
I Sverige är engelska sedan många år tillbaka ett obligatoriskt kärnämne. Till viss del bygger vårt nuvarande system på att elever är en homogen grupp och där enspråkighet är normen (svenska). Att då lägga till ytterligare ett språk är inte orimligt. Idag är inte svenskarna en språkligt homogen grupp längre och det krävs reformer för att möta den nya demografin.
I dagens Sverige så har vi elever från jordens alla hörn. Många har flera språk med sig när de kommer till skolan. Få av de språken räknas i vårt nuvarande system, och ger heller inga meritpoäng. Vårt system är föråldrat och förlegat och sinkar nu många elever att ta sig igenom skolsystemet. Framförallt gäller detta elever som kommer i tonåren eller som vuxna. De hamnar ofta i en situation där de ska lära in två nybörjarspråk samtidigt, svenska och engelska.
Eftersom elever i tonåren prövas mot år 9s mål i engelska så står de inför en omöjlig uppgift. Det är inte rimligt att klara två nybörjarspråk samtidigt som du också ska ta till dig fakta om samhälle och så vidare. Många elever i grundskolan hinner inte läsa in hela grundskolans engelska till år 9, eftersom de har börjat med ämnet senare än alla andra. Liberalernas nuvarande lösning, att öka tiden genom att låta eleverna studera på lov, är inte rimlig. Det är få som klarar att hämta in flera års studier i engelska på några veckor. Skolgången är redan mer krävande för dessa elever, och lov är ofta en nödvändig vilopaus för att orka med.
I moderna språk kan elever få betyg i nybörjarspråk. Det torde vara rimligt att eleverna bedöms mot rimliga krav och kan få betyg utefter sina kunskaper. Om engelska är ett nybörjarspråk för en elev bör det också bedömas som ett sådant. Denna reform skulle också göra att fler elever blir behöriga till gymnasiet. Väl på gymnasiet fortsätter eleven att bygga på sina kunskaper i engelska språket utifrån den nivå hen befinner sig på. Komvux har redan ett system för detta vilket skulle kunna gå att överföra till grundskolan.
B120 Tillåt distansstudier även efter pandemin
För många elever har distansundervisningen under pandemin inte varit bra, men de finns också relativt många elever som har presterat bättre än vanligt. Fokus borde vara på inlärning och inte var inlärningen sker. Därför anser vi att elever som presterar bra/bättre på distans ska kunna göra det även i fortsättningen. Detta möjliggör även för lärarna att kunna fokusera på de elever som bäst behöver undervisning på plats i klassrummet.
B134 Snabb elev – kortare skolgång
Sveriges skolsystem idag bygger på att alla elever ska fullgöra ett visst antal år i skolan, när fokus istället borde vara på vad de lär sig i skolan. Detta medför att de elever som lär sig fort ofta blir en utmaning både för lärare och för övriga klasskamrater, framförallt i de fall där eleven blir uttråkad och utåtagerande. Sällan sker det att en elev får hoppa över en årskurs. Det något vanligare att elever får gå om. Detta innebär att det finns risk för att inlärningstakten hela tiden måste anpassas till de som har långsam inlärning, vilket gör undervisningen mindre utmanande för de elever som behöver utmanas. Vi föreslår härmed att skolsystemet görs om så att elever som lär sig snabbt kan få arbeta i sin takt och förkorta sin skoltid. Detta ger mer tid åt de elever som behöver det.
D138 Skydda rovfåglar mot vindkraftverk
Sveriges elnät håller nu på att förstärkas av vindkraftverksparker. Studier har gjorts som visar att genom att måla en av vingarna svarta så minskar rovfågelsdöden kring vindkraftverken med drygt 70 %. Detta är således en relativt enkel åtgärd för att ändå kunna säkra biologisk mångfald även i de områden där nu vindparksfälten breder ut sig. Liberalerna bör verka för att djurlivet skyddas i den mån det kan skyddas.
https://feber.se/samhalle/
D139 Landsbygd = skrotupplag för vindkraftverk?
Sveriges elnät håller nu på att förstärkas av vindkraftverksparker. Det som ännu lyser med sin frånvaro är vad planen är när det är dags att avveckla dessa. Andra länder har fått stora problem bland annat med rotorblad som är svåra att återvinna till fullo.
Vi som bor i områden med vindkraftparker ser inte bara vår natur förstöras av dessa utan oroar oss också för framtiden när dessa ska avvecklas. Det är viktigt att Sverige har en plan för detta. Bör en fond upprättas för skrotning av vindkraftverk? Vem ska deponera rotorbladen när vindkraftverket monteras ner eller behöver förnyas? Vi som bor i kommuner som kommer att försörja andra delar av Sverige med el, oroar oss över ett framtida skrotberg som Sverige gemensamt borde planera för att ta hand om. Ska landsbygden ännu en gång stå för lösningen?
https://www.energimyndigheten.
D170 Klövvilt – samförvaltning och försäljning
Som läget är idag sitter varje Länsstyrelse och utmejslar olika skötselplaner för olika vilt. Några områden har redan planer för samförvaltning av klövvilt och några har separata skötselplaner för respektive djurslag. Mot bakgrund att älgstammen verkar minska på sina håll, vilket är ett orosmoment för en del jägare, så anser vi att Liberalerna bör driva frågan om att samförvaltning av klövvilt bör ske i alla regioner, i hela Sverige.
Olika regioner har olika problem med olika viltsorter. Det vi kan se idag är att fler djurarter sprider sig norrut. Kron- och dovhjort ökar nu på sina ställen så pass mycket att de tränger undan andra djurslag, bland annat älg. Vildsvinstammen orsakar stor skada på sina håll. Frågan är också komplex då olika intressen står emot varandra. Skogsägare drabbas där klövvilt kan ställa till stora skador på unga träd vilket i sin tur ger stor ekonomisk skada. Jägare, i sin tur, vågar inte skjuta sin andel älg för att de ser stammen minska. Detta leder till konflikter när det inte ens är säkert att det är älgen som orsakat skadan från början.
Liberalerna bör verka för att samtligt klövvilt samförvaltas eftersom de alla är en del av ekosystem som måste fungera. Liberalerna bör också verka för att utvidga förslaget ”Bo och leva i hela landet” så att även kött ifrån övrigt vilt kan säljas. Denna typ av kött är klimatsmart eftersom viltet ändå finns där och det kan också öka motivationen till att skjuta djurarter som nu breder ut sig på andra arters bekostnad. För att säkerställa kvaliteten på köttet som säljs så bör utöver trikintester på vildsvin också cesiumprover tas på vildsvin från de områden som fortfarande har problem med höga cesiumhalter efter Tjernobyl (Västmanland, Uppsala och Gävleborgs län).
D171 Samverkan mellan liberala ledamöter i viltförvaltningsdelegationer
Inför en plattform för liberaler som sitter som Viltförvaltningsdelegater (VFD) och övriga intresserade liberaler i Sverige. Tanken med viltförvaltningsdelegationerna är att de ska sprida information inom partier och intresseorganisationer. Detta fungerar olika bra på olika ställen i Sverige. Vi anser att det behövs en gemensam plattform för att diskutera dessa frågor – över regiongränserna. Som läget är nu kan delegater i norr argumentera mot delegater i söder på varsitt håll, vilket kan ge ett splittrat intryck. Det vore således önskvärt med ett rikstäckande forum där vi inom partiet kan diskutera dessa viktiga frågor. Det vore också önskvärt med någon form av riksdagsinblandning så att partiets inriktning på riksnivå förankras.
E307 Bort med strandskydd på egen anlagd damm
Vi är mitt under pågående klimatförändring. Oavsett om Sverige och världen når målet om en temperaturförändring under 2 grader eller inte så kan vi konstatera att klimatet blir varmare. Detta kan i sin tur leda till mer regn och/eller längre torrperioder. För att motverka detta behöver bland annat lantbrukare kunna lagra vatten för eventuella torrperioder.
Ett sätt att göra detta på är att anlägga egna dammar. Då är Sveriges lagstiftning problematiskt då dessa, egna anläggningar, också hamnar under strandskyddslagstiftningen. Sverige behöver ha en lagstiftning som gynnar näringsidkare och som kan säkerställa att vi har livsmedelsproduktion även under torrare år.
I anslutning till dammar kan det behöva uppföras byggnader och då bör Liberalerna verka för att regelkrånglet begränsas för att uppföra dessa, när näringsidkare försöker föregå klimatförändringar med miljövänliga alternativ.
E315 Varg i hela landet – inget frikort till norr
I rapporten ”Bo och leva i hela landet” så finns en punkt, G:41, som statuerar att varg inte ska förekomma inom renskötselområde. En till synes anspråkslös punkt men som har stora konsekvenser för hela vargstammen och för Liberalernas rovdjurspolitik i stort. Från att tidigare har ha ansett att varg ska finnas i hela Sverige – ska vi nu gå över till att varg ska finnas i Svea- och Götaland. Trots upprepade försök att få karta ifrån gruppen som utformat rapporten så har inte någon sådan kunnat uppbådas.
Det är stor skillnad på skyddsjakt och licensjakt. Något som skiljer norr ifrån söder är att skyddsjakt oftare beviljas även på varg som ännu inte åsamkat någon skada i norr, jämfört med söder (källa: muntlig kommunikation, VFD Västmanland). Eftersom Sveriges vargstam är gravt inavlad så krävs att varg vandrar in ifrån norr (öster) och fyller på stammen genetiskt, minst en gång var femte år. Detta är en absolut miniminivå för att stammen ska bli livskraftig. Om nu vargen ska hindras från denna vandring så återstår bara flytt av varg som alternativ lösning om nu inte vargen ska skjutas på plats i norr. Flytt kan verka vara en enkel lösning på ett komplext problem. Vargar inte mår bra av att flyttas och det händer även att de vandrar tillbaka.
Vargar som flyttas från norr och som har vandrat in från öster är genetiskt viktiga. Det gör att när de flyttas till söder så kan skyddsjakt bli svårt att beviljas i söder även om just den individen ställer till stor skada. Djurägare från t.ex. Tiveden vittnar om detta. Då står således olika intressen mot varandra.
Svealand och Götaland är inte mer positivt inställda till varg än Norrland. Även här kämpar vi med att sprida kunskap och acceptans för varg. Att Norrland nu ska få ett frikort och att Liberalerna, från att inte ha företrätt ägarintressen tidigare, nu ska gå över till att företräda rennäringen anser vi vara ett olyckligt beslut om detta antas vid landsmötet. Detta är ett hot mot acceptansen av varg och går emot Liberalernas politik om en livskraftig vargstam.
Vi har full förståelse för den problematik som uppstår när varg ger sig in i renflockar och skingrar flocken. Att renar inte hålls inhägnat gör att det är mycket svårt att skydda en flock från vargangrepp. Detta problem finns dock också i söder – där vargar ibland går in bland tamdjur och ställer till stor förödelse. Vargen är ett rovdjur och beter sig som ett rovdjur. Skadan är inte mindre allvarlig hos en bonde i söder än hos en renägare i norr. Liberalerna måste verka för en annan lösning än den riktning som utpekas i rapporten.
https://www.svt.se/nyheter/
F110 Kemisk kastration vid sexualbrott
Straffsatserna för sexualbrott i Sverige är löjligt låga. Brott, som förändrar offrets liv för evigt, borde ha straff i paritet med det brott som skett. Vi förordar att sexualförbrytare oftare erbjuds kastration som del av sin behandling/del av straff. En studie på Karolinska har visat goda resultat där pedofiler fått välja kemisk kastration som del av behandling.
G150 Tillåt byte av mamma
Lagstiftning i Sverige idag är inte tydlig vad gäller samkönade par (kvinnliga) som bestämt sig för att skaffa barn. I de fall där paret använder sig av IVF är det inte givet att den ena partnern får bära den andra partnerns befruktade ägg om så skulle behövas. Det innebär att ett par som bestämt sig för att skaffa barn, och vem som ska bära barnet, inte har självklar rätt att ändra vilken livmoder som ska användas om så skulle behövas när det är dags för syskon, vid svår förlossning eller vid upprepade missfall. Regelverket är onödigt krångligt, rättsosäkert och otydligt. I en samkönad relation finns redan ett alternativ och det bör vara upp till paret att bestämma vem som ska bära barnet.
G211 Skrota flerbarnstillägg
Riksrevisionen har gett sin syn på flerbarnstillägget och där konstaterat att tillägget har lite i övrigt att önska, framförallt vad gäller träffsäkerheten. Moderaterna har också lämnat in en motion till riksdagen i detta ärende men denna har fått avslag vad vi förstår.
Liberalerna Norberg anser att flerbarnstillägget bör avskaffas. Det ska löna sig att arbeta och ju fler barn en förälder skaffar sig, desto mer försvåras möjligheten att arbeta. Detta i sin tur påverkar din framtida pension och så vidare. Ofta är det första barnet som kostar mer eftersom föräldrarna i regel inte har något som kan återanvändas till barnet. För att främja arbetslinjen och öka jämställdheten bör Liberalerna verka för att flerbarnstillägget skrotas.